Yaroslavsky Station – härifrån går tåget mot fjärran öster.
Vi sov ut. Vi skulle checka ut. Vi fick ha kvar vår packning där vi bodde, skönt. Vi gick och satte oss och skrev på bloggen för fullt. Vi ville att alla skulle få veta vad vi varit med om i St Petersburg.
Det tar lite extra tid att hitta ett snabbt WiFi, blogga, föra över bilder och skapa den stämning vi vill ha på bloggen och för er läsare. Vi är så otroligt tacksamma för all respons vi får, alla kommentarer, mail, tips och delningar. Det var perfekt att Costa Coffee nästan låg vägg i vägg med vart vi hade bott. Nästan överallt i Moskva på restauranger och cafeér har du tillgång till WiFi. Det är ingen lyxvara längre. Det är nästan en självklarhet.
Lena satt och läste Moscow Times och lyste helt plötsligt upp och visade oss artikeln:
In Moscow Times.
Det visade sig att vattenmelonerna som vi beskådade dagen innan inte alls var något hitte-på. Augusti är uppenbarligen Rysslands vattenmelonssäsong. Nu har vi lärt oss det med!
Tiden gick, klockan blev 18:00 och vi vart hungriga. Vi fick i oss en matbit på restaurangen i närheten. Lena fick äntligen sin Borsch. Vaddå för himla borste? Tandborste? Sopborste? Ända sedan vi lämnat Sverige har Lena gått och pratat om denna ryska rödbetssoppa som hon längtat efter att få smaka. Äkta rysk Borsjtj.
En lycklig Lena med sin ryska rödbetssoppa borsch.
Vi hämtade upp packningen och åkte mot Yaroslavsky Station. Vi ville vara ute i god tid. Särskilt när du inte kan språket. Detta tåget var det viktigaste av allt som vi verkligen inte fick missa. Vi åkte tunnelbana dit, vilket gick mycket smidigt då vi bodde på samma tunnelbanelinje och slapp något byte. Stationen erbjuder en bra vänthall med rätt okej sköna stolar. Vi hade tid att köpa med oss vatten, vodka och annan proviant för resan. Lägga på våra vykort och kolla in vart tåget gick från.
23.15 kom det upp på tavlan. Tåg mot Peking 23:45 avgår från spår 1.
Tåg nr.4. Mot Peking. Avgång 23:45. Spår nr.1.
Vi plockade på oss vår packning och hittade vårt spår. Vi hade valt 2:a klass och att vi ville åka ryskt. Vagn 3 och kupé 6 med platserna 21-23. Vår vagn var allra sist. Vi vet vad det kommer innebära. TORKTUMLARE. Av centrifugalkraften och det att vara sista vagnen gör lite att det känns som att vagnen kastas ut mot kanterna när det svänger. Peter vet från tiden han åkte nattågen mot Östersund. Sista vagnen 78 eller var det 75 var det alltid studentpris på.
Rustan hoppade också på, från Azerbadjan. En businessman med perfekt engelska och ryska. Han var påväg mot Kirov och hans sågverk. Han hade haft tur. Han fick sista biljetten på tåget. Vi snackade om allt möjligt och klockan stack iväg mot 01:30 innan vi kom i säng.
Nu skulle vi skakas om denna natten.
