Vrakdykning i världsklass – Coron.
Lusung Gunboat, ett av tio japanska vrak som landade på havets botten 1944. Idag lockar det dykare såsom snorklare då dess högsta punkt inte ligger mer än fyra meter ner.
Vi har läst en massa om andra världskriget i skolan. Vi har förstått att det var ett hemskt krig. Till största delen lärde vi oss om att sex miljoner judar dog under Hitlers hemska tortyr. Fast det vi ibland glömmer är alla andra krig som verkligen bidrog till att det var ett världskrig som bredde ut sig i världen. Här i Filippinerna gömde sig japanska flottan i bukten av Coron Bay vid närheten av ön Busuanga. Amerikanarna som gett sig in i matchen att besegra japanerna hittade således dessa tio skepp gömda i bukten.
Med sina stora hangarskepp kunde amerikanerna en morgon lyfta med sina plan mot skeppen. De flesta torpederades och andra sänktes av japanerna själva. Det är dessa skepp som nu lockar allt fler dykare från hela världen att komma hit och dyka på 70 år gamla skepp. Även vi. Vi hade sedan tidigare från El Nido blivit rekommenderade att ta kontakt med dykföretaget Corto Divers.
När vi klev in i dykshopen kände vi oss välkomnade direkt och att det var detta företag vi skulle dyka med. Utrustningen var bra i ordning. Sakerna kändes proffsiga. Maskerna var de bästa vi testat. Likadant att de använde integrerade viktsystem i BCD:n gjorde också att det kändes att Corto satsade på proffsighet. Vi skulle om ett par dagar dyka.
Vi var från början inte alls taggade på att dyka på vrak. För det första tyckte vi inte att det var något för oss, nybörjare som vi faktiskt är och sen ville vi ju se det rika undervattenslivet som faktiskt landet är känt för. Att vi hade förutfattade meningar i detta visste vi ännu inte.
Måndag kom och vi tog en tricycle(moped på tre hjul) bort till dykshopen. Där träffade vi vår underbara Divemaster Nicole som skulle vara med oss hela dagen. Vi testade ut våra våtdräkter och övrig utrustning. Därefter plockades allt in i lådor för transport bort till hamnen där vår båt väntade. Gustaf och Lisbeth som vi träffat över ett par ord i dykshopen var också på plats och vi hoppade in i samma tricycle. Vi upptäckte sedan att det var lite synd att vi splittrades väl nere i hamnen. De som var så trevliga. Däremot som vi sa att vi är ju här för vår skull inte för att träffa andra. Om vi sedan träffar dem igen så var det meningen vilket vi gjorde redan nästa dag.
Dagens banka redo för dykning.
In på båten med all utrustning och sedan for vi iväg. Första vraket vi skulle dyka på var East Tangat. Ligger ungefär 1,5 timmars båtfärd från Coron. Djupaste punkten i den sluttning som skeppet ligger på är 18 meter och går sedan upp till 4 meter. Lättast entrar man skeppet från stranden. När vi väl fått på vår utrustning ger vi oss av neråt mot djupet och går utmed korallrevets sluttning bort mot skeppet. I ca 10 meters synlighet i vattnet framåt dyker skeppet upp från ingenstans. Vi seglar runt. Möter flertalet olika fisksorter både batfish och parrotfish. I mörkret av skeppet döljer sig flertalet andra sorters fiskar vi ännu inte kan namnet på.
Peter på väg till dagens första vrakdyk, East Tangat.
Vi trodde aldrig någonsin att det skulle finnas så mycket liv runt skeppen samt att korallerna nästintill ätit upp skeppet och skapat en ny värld med olika sorters växtlighet. När vi kommer upp mot 15 meter har vi gått upp mot övre delen av skeppet där möjligheten finns att gå in i skeppet en bit. Nicole frågar om vi är sugna på teckenspråk om vi vill gå in. Självfallet tecknar vi tillbaka. Armarna försöker vi att inte flaxa omkring för mycket med då det finns många vassa kanter och farliga djur som kan skada oss om vi rör dem. Det är en väldigt häftig känsla och vi snurrar oss upp och in genom hålen och efter 10 minuter kommer vi ut genom hålen som torpederna skapat. Känslan är otrolig i kroppen och vi vill ha mer. Vi rör på fenorna efter vårt utforskande och går sakteliga upp emot vår båt igen. På vägen tillbaka hittar vi en grön grund med lila och rosa anemoner och i detta vackra ligger tre ursöta nemos(clownfiskar). Tyvärr hade vi ingen kamera med oss på detta skepp.
Perfekt dag för dykning.
Uppe på båten är vi exalterade. Wow är känslan! Vi drar av oss våtdräkterna till hälften och därefter startas båten upp mot nästa skepp. Vår divemaster Nicole hon fryser. Vi känner oss varma. Vi har svårt att förstå att hon fryser med en bottentemperatur på 26 grader.
Vårt andra skepp för dagen är en 124 meter stort fraktfartyg till flottan vid namn Morazan. Vi har på vår briefing av dyket fått se en bild av skeppet. Vraket ligger på sidan och där vi kan endast gå utmed vrakets sida vilket motsvarar ett djup på 18 meter. Vid bakre delen där går det neråt och är djupare. När vi ankrat vid bojen är vi först på plats. Vi ser fler båtar på väg mot platsen men vi vet att vi kommer vara själva på vraket då vi tar lunch efter vi kollat in vad som finns på djupet. Redan när vi går ner via linan och närmar oss botten swishar mängder med fiskstim förbi. Stora fiskar ser vi på botten.
– Wow wow wow!
– Wiiie vad kul det är att dyka!
På väg ner i djupet, Peter redo och Emelie tryckutjämnar.
Redo för dyk nummer tre för dagen!
Vi håller oss på skeppets sida och rör oss framåt. När vi sedan vid mitten av skeppet kommer fram till kanten kollar vi in träden som bildats på båten. Där ser vi fiskar simmande upp-och-ner. Sedan tar Nicole oss vidare utöver kanten. Redan nu förstår vi att vi är under 18 meter. Vi kommer ner till 22 meter där kaptensbryggan var innan. Här får vi en chans att simma genom. Detaljerna finns kvar om man kollar noga – fast med koraller på. Emelie simmar sakta fram då hon framför sig har en gigantisk batfish. När Peter sedan kommer fram till nästa mynning står den där och kollar på oss alla tre.
Djurlivet är rikt runt de gamla vraken.
Vi fortsätter sedan efter Nicole frågat oss om vi vill fortsätta in i skeppet. När vi vill kan vi säga att vi vill ut. Det finns flera hål i skeppet som gör att det enkelt går att ta sig ut igen. Detta är inget vi vill för allt härinne är så vackert. Vi är som förtrollade i en helt ny värld. Det är magiskt. Färgerna förstärks av ljuset som kommer in via gluggarna av skeppets öppningar av gluggar och hål. Helt plötsligt lyser Nicole upp ett stim av fiskar inne i mörkret med sin ficklampa på hundratals fiskar. Vi kollar in dem fascinerat. På båten igen säger Nicole att hon älskar dessa fiskar som gömmer sig inne i vraket. Just denna grupp brukar hon kolla in. Hon kallar dem för “The Gangsters”.
Under 20 minuter glider vi omkring inne i skeppet. Ett område inuti skeppet är häftigt. Ett stort hålrum där vi åker utmed kanterna av detta runda rum för att sedan högre upp ge oss av inåt igen. När vi kommit upp på vår båt är lunchen serverad. Vi pratar glatt med Nicole om vår upplevelse, om att hon tog oss in i skeppet mer än 18 meter. Vi som innan vi kommit till skeppen var lite skraja men inte nu längre. Allt var så lugnt fridfullt och spännande med Nicole. Nicole erkänner att hon tagit in oss på vraket på mer än 18 meter men att hon efter att kollat in vår förmåga på första skeppet känt att vi känts som säkra dykare. Vilket känns kul att få höra. Även fast 18 meter är egentligen vad vi får dyka till är vi glada att hon tog med oss in.
Vi befinner oss vid Lusong Gunboat och utforskar nyfiket vraket.
När vi fått i oss vår grillade fisk åker vi mot vårt sista vrak. Lusong Gunboat. En båt som ligger på slagsida ganska grunt på 14-15 meters djup. Vi som verkligen bara ville göra ett, max två vrakdyk åker nu mot vårt sista dyk för dagen – med vrak. Vi är helt klart överträffade. Det är inte bara båtar. Båtarna har naturen efter 70 år tagit tillbaka och korallerna är förtrollande vackra.
Bland fiskar och dykbubblor trivs vi som fisken i vattnet.
Vi gör vårt giant-stride-hopp ner i vattnet och sedan våra tecken innan vi faller ner till botten och vraket. Fast innan kikar vi in korallrevet båten ligger vid. Denna gången har vi med oss vår gopro och Nicole sköter fotograferandet och vi kan istället koncentrera oss på dykningen. En jawfish kollar upp i ett hål. En boxfish sveper förbi och en stor pufferfish kollar in oss lite oroligt. Sedan är vi borta vid båtens bakre kant. Vi går sakta upp utmed aktern av båten till grundare vatten. Kollar in alla olika vinklar av båten och sedan kollar vi även in båtens insida en bit innan dyket avslutas efter flertalet gånger svept om skeppet. Några kanoner finns dock inte kvar. De plockades nog av ganska fort efter det sänktes av duktiga simmare. Fast känslan av hur det var när båten sänktes och manskapet var ombord infinner sig ändå på något sätt. Uppe igen på ytan är vi fulla av adrenalin, känslor, minnen och oförglömliga bilder när man sluter ögonen av vad vi sett inne i och utanför skeppet.
Trötta och lyckliga tackar vi Nicole för en fantastisk dykdag.
Vi lägger oss i fören påväg mot Coron med vår båt. Vi kommer till Coron igen framåt fyra och hinner att duscha kolla in solnedgången från vårt hotell innan vi åker tillbaka och fyller i våra dykböcker på dykshopen. Nöjdare med dagen kan man inte bli. När dyker vi nästa gång?
Bra att veta
– Corto Divers båt/båtar lägger ut först(cirka en timme före de andra dykcenterna), vilket är en styrka och du kan få möjlighet att vara själv på minst det första vraket.
– Vi som var nybörjare och gjorde våra första dyk fick en egen dive master och en egen båt för samma pris som alla andra. Vi hade också valmöjligheten att välja revdykning istället för vraken under dagens gång.
Kostnader
– Vi betalade 3300 pesos per person. Då ingick privat båt, tre vrakdyk egen divemaster, lunch samt all utrustning.
