Att åka eller inte åka?
Ja, det är ju frågan det. Varje gång vi är här i fjällen faktiskt så ställer jag mig själv den frågan. Jag kommer ju från en anrik släkt med lång historia om att vara helt jäkla kassa på att åka skidor. Och med kassa så tänker ni hur kassa? Jo, riktigt kassa men vi har heller aldrig riktigt lagt fokus på vintersporter i min familj.
För att berätta hur dålig jag är så kan jag berätta om idag. Jag har ju nu hyrt skidor några dagar eftersom jag blev otroligt sugen på att åka lite efter att ha kollat på Ralphs första dag i skidskolan (steg 2) då tänkte jag –Ja, men va lätt det ser ut! Så jag hyrde skidor, åkte lite i barnbacken, åkte högre och högre upp, klarade mig riktigt bra. Körde ganska Nice. Kolla hur cool jag såg ut.
Därmed fick jag ju suget att ta liften högst upp i backen, ok, det är inte den högsta backen kanske här i fjällen men ändå högt som attans. Så jag haffade Johan i farten så gav vi oss upp via ankarliften. Här är jag glad och laddad som bara den på väg upp och Johan är så chill så han hinner snacka i luren, berget är ju rätt högt så man har ju tid på sig.
Men väl uppe kom paniken. Alltså fy farao va högt. Första delen av backen är superbrant. Och det kändes ämne högre än det var så klart. Jag vågade liksom inte bara åka ner eftersom det kändes såååå högt. Men grejen är ju den att när du väl är uppe så MÅSTE du ju ta dig ner, vilket resulterade såklart i att jag totalt kaosåkte och hann ramla eller snarare kasta mig åt sidan typ 5 gånger i backen innan jag ens kommit halvvägs. Johan liksom stod och gapade och inte av min snygghet utan för han nog undrade va fan jag höll på mig. Och gång på gång fick jag hjälpa mig upp och så försökte han ju såklart peppra mig till att kanske ÅKA RÄTT! Det där med tyngden på dalskidan älskling är ju svårare än man kan tro inte undra på att hon blev så arg på sin man i ”Sällskapsresan” hahha. Tack och lov så är i allafall min man lite mer pedagogisk om inte annat så vet han när han ska vara tyst, hehe.
Men väl nere och åter i barnbacken så glänste jag igen.
Så ser dagarna ut för mig på skidor här, MEN jag ska ge skidorna en dag till och blir jag inte bättre så ska jag ge mig på Snowboard istället. Det kanske är bättre för mig med tydligen noll kroppskontroll att bara fokusera på EN sak alltså brädan. Vicka lite på höfterna, se lite cool ut och alltså skippa fokus på två skidor, två pjäxor som gör svinont och två stavar som jag inte ens fattar vad de uppfyller för funktion -förutom när man ramlar. En sak brädan.
Jag vill se så där cool ut som snowboard-brudar för- lite frissigt hår (check) cool mössa från Acne (check) lite löstsittande hip hop-kläder i vars överdel ej passar med underdelen (check kanske inte inger den där hip hop-känslan MEN det kan man jobba på) Så jag är typ säker på att snowboard kanske är grejen för mig istället för skidor. Eller så är det bara någon sorts 40-års kris som är på ingång några år för tidigt vem vet. Men hur det än blir så lovar jag att uppdatera er här senare om detta men då med förutsättningen om det finns lediga snowboard-kurser. Jag ger mig inte ut i backen själv. Men så länge skidorna är på så håller jag mig lite extra cool i en guldmössa som 5 åringarna i Ralphs skidskola i allafall gillade. Så länge man håller sig cool för en målgrupp så får man ju vara nöjd och de småttingarnas ser mig inte ens uppe i backen vilket är ännu bättre.
Några tips?
