Något förändras när man får barn men ingen gillar ouppfostrade ungar.
Den vilkorlösa kärleken finns inte….
Att livet förändras den dagen man får barn är ju inget nytt eller förvånande. Tänker heller inte skönskriva hur fantastiskt allt är och hur underbart allt är med en liten knodd för det förstår man ju. Flertalet stabila, mogna och perfekta par kämpar kanske i flera år innan tillökningen kommer och för en del kanske inte alls. Livet är orättvis och alla förtjänar den där extra stora lyckan i livet, de där fantastiska ögonblicken då bebisen bara behöver le för att få dig att smälta, de där ögonblicken då han tappar din nya IPhone i golvet, de där ögonblicken han säger mamma första gången, det där ögonblicket när han välter finvasen hos vännerna i det inte så barnsäkra hemmet, när han pussar dig för första gången eller säger att han älskar dig. Det är dessa tillfällen som får en att leva och även se till att “drulle”försäkringen alltid betalas i tid.
När vi fick barn så fick man ofta frågor som,
-åh, visst har livet förändrats? Var du beredd på denna stora förändring?
Ja, ärligt talat, självklart var jag beredd på en förändring och att det till slut skulle komma ut en liten bebis eftersom jag gick och bar på barnet i 9 månader så kan jag inte påstå att jag var jätteförvånad direkt.
Vi var två i förhållandet sen blev vi tre och allt kretsar runt den tredje. Inte mer konstigt än så, vi var ju som sagt förberedda.
Kan inte påstå att livet förändrades så mycket, kanske mindre sponatana AWs men ack så skönt.
Men den stora förändringen är ju helt klart den känslomässiga. Jag kan inte påstå att jag är en person som sprudlar av känslor hit och dit eller för den delen har hormoner som sprudlar, har aldrig varit sådan. Och har som tur inte blivit det på senare tid, varken under graviditeten eller efter. Tack och lov!
Själklart finns det vissa saker som berör lite extra, det har ju alltid gjort och det är när det kommer till barn. Nu när man har ett eget barn så relaterar man det till allt. Jag klarar knappt av att se Barncancerfondens reklam med den tomma stolen, klipp med barn i utsatta krigsområden av UNICEF eller höra deras reklam på radio. Man vill bara hjälpa alla.
I lördags var det dags för säsongsstarten av “Så mycket bättre” dagen var Niklas Strömsteds och Lisa Nilsson framförde sin version av “vart du än går” för första gången lyssnade jag på texten och kände mig lite blödig med Ralph placerad i mitt knä i soffan. Niklas skrev nämligen denna låt till hans förstfödda son och vilken förälder som helst kan ta till sig och hålla med om varje ord.
Den stora förändringen mellan Priscilla utan barn och Priscilla med barn är, trots att man älskar sin partner över allt annat så tror man att den vilkorlösa kärleken existerar långt innan man får barn men det gör den inte. Inte förrän man håller sitt första barn i famnen och inser att han är mitt ansvar att följa och forma genom livet, att göra honom lycklig och till en bra person. Oavsett vart han än går och vad han än blir så finns han alltid i mitt hjärta och hur han än mår så ska jag göra mitt bästa för att förstå.
Ta hand om era barn och respektera andras. Men tänk på att inte smälta för mycket för era barn så de glöms bort att fostras någonstans på vägen.
Nu är det pappadag och jag bär av mot jobbet för en halv/lång arbetsdag, ha en fin dag.
Vagn Easywalker design By Mini, overall Paddington. Hur cool är inte vår extravagn?