Den korta tid vi har ..
OBS! Andy har läst och godkänt blogg inlägget vi kommer börja skriva på en Gemensam bok om våra perspektiv på livet, Ni som följt min blogg vet ju att ända sedan jag adopterade min dotter fr 4.5 årsdan har jag haft det omänskligt tufft
på olika sätt ..
Hon skulle fylla tio år och hade spenderat tio år på barnhem.’
Dom jobbigaste saker jag upplevt, är när man under åren har fått hitta olika vägar att få ordning på sociala koderna om hur man bör vara emot varandra och hur det känns för andra om någon bara kör sitt egna rejs.
Samt andra människors åsikter och råd ofta har man hört stackars barn som bott på ett barnhem hela livet inte konstigt att hon härjar som hon gör,man tror att det ligger en bakom liggande förklaring utav frustation /depression att barnet inte mår bra ,
Jag har aldrig upplevt detta under alla dessa år då min tjej har varit luststyrd och gränslös med ett sinne som endast handlat om att ha kul lite som en Pippi Långström med en stor livsaptit för allt som intresserar.
Nu blir hon ju 15 år i höst och vi pratar om allt, när jag ifrågasätter barnhemstiden svarar hon jag hade det bra ,det hände alltid något jag trivdes.
Jag spenderade ju själv en månad i Tjeckien mesta tiden på barnhemmet och har fått barn som blivit vänner för livet som ofta hör av sig via Facebook .
Fantastiskt barnhem det enda jag är besviken på är att jag inte fick någon info om den stora problematik dom tidigare haft med min Pippi Långström vilket gjorde att det tog nästan fyra år utav nästintill omänskligt kämpande för att få alla bitar på plats ,tårar svett och psykiskohälsa råkade jag ut för det smittar av sig, man är inte utbildad inom den biten viket gör att man vet inte om man gör rätt eller fel ,Man försöker återskapa en barndom anknytning dom gått miste om i närmare tio år .. Oavsett hur trött och ledsen man är kämpar man på för sitt barn ,jag har varit väldigt ensam i detta med en morfar som kommit ifrån Västergötland när det varit kris.Sedan hade jag avlastning var tredje helg hos en familj under lite mer än ett år .Jag byggde även om hela bostadsrätten till en mini fyra så jag kunde ha en inneboende då jag själv var tvungen att fly hemmet ibland.
Jag vet när vi kom i kontakt med Bup första gången blev det direkt blandade känslor ifrån mig ,dom hade exakt detta tänk som jag beskrivit ovanför vilket inte är så konstigt men jag hade önskat att dom lyssnat mer på mig som ända kände min dotter bäst.
Hon avskydde att gå dit för dom pratade ett bäbis språk med henne .
Vi hamnade rätt hos familjebehandlare istället en äldre kvinna men en fantastisk inställning till livet och oss.
Det jag lärt mig under denna resa som mamma är att förändra mitt förhållningsätt till mycket av det som jag förväntat mig utav adoptionen.
Lyckan kommer inte när man tror den ska komma, och när den väl gör det får man vara glad att men fortfarande håller ihop och kan njuta av det man så länge längtat efter samanhörigheten familjekänslan glädjen..
Tyvärr så känner man sig lurad och sviken utav dom inblandade som inte gjort den bakgrundskoll man borde för att sätta i hop ett så pass gammalt barn med en ensamstående ,med tanke på vilka krav som ställs på oss när vi ska adoptera.
Jag hade inte valt bort min dotter om jag fått veta mer fakta ,jag hade kunnat se till att jag fått det stöd och hjälp vi behövt direkt när vi kom hem.
Då hade jag kunnat fokusera på min mamma roll inte på att vårda och själv bli både utbränd och djupt deprimerad .
Nå väl livet är så kort och vi är döda så länga vi måste släppa det som vart och se framåt .
Varje dag i ett halvår har jag fått höra hur värdefull jag är, och hur älskad jag är ,råden jag fick att lämna bort min dotter när det var som värst att hon inte kunde bo i ett hem har jag övervunnit .
Det jag såg dom första fyra åren har sakta tonats ner jag har stått kvar vi har blivit starka tillsammans,
jag älskar min tuffa gränslösa lusstyrda tjej ,ett krutpaket med livsglädje fick jag den kunde varit tvärt om jag känner flera barn som inte klarar den tuffa miljö på barnhem , dom blir deprimerade och avstängda ..
Vi kommer ha många år till med bakslag på olika vis så är det i alla familjer men detta senaste halvår har gjort att jag orka mer och att jag ser en framtid <3
Jag orkar till och med jobba med musiken 🙂 det var länge sedan jag tyckte det var så roligt som nu supporta gärna mig och min artist igenom att lyssna på spotify eller dele länken på era social media tack kram<3