Detta avsnitt handlade om skillanden mellan gifta par och singlar. Hur de gifta är fasta i relationer och hur singlarna kan festa och ligga när de vill. Hur utsatta och dumma singlar kan känna sig bland par och hur par ibland känner sig överlägsna singlarna på “parfester”, hur paren nästan ignorerar singlarna av rädsla för att skicka ut fel signaler och hur överlägsna många singlar känner över de i par eftersom singlarna är fria och kan göra vad de vill. Från min vy så är väl dessa synvinklar väldigt omoderna eller är det rent amerikanskt? Utifrån min synvinkel tycker jag att dagens vuxna verkligen har mognat.

Man kan ha vänner från motsatt kön UTAN att ha andra tankar än så.

Man kan prata med någon av motsatt kön på en fest bara av att man har trevligt inte för att man raggar.

Man kan gå in i en relation utan att sluta umgås med sina singelvänner, annars är det väl inte riktig vänskap?

Man kan gå ut på en AW en fredag även om man lever ett familjeliv.

Man går hem med den man vill gå hem med allra mest på kvällen och om det inte är din partner, ja då kanske ni bör se över ert förhållande.

Miranda, (den rödhåriga advokaten) hade varit singel för länge så kollegorna var helt säker på att hon var lesbisk och en av den presenterade henne för en kvinnlig bekant. Plötsligt när de andra kollegorna trodde att hon var i en relation så fick hon en annan respekt av kollegorna på jobbet och blev även mer inkluderad vid hemmamiddagar med mera.

Carrie (huvudrollsinnehavaren, blondinen med lockiga håret) åkte på en övernattningswekeend till sin gifta vän, väl på plats fick hon berätta allt om sitt spännande singelliv samt att dagen efter blottade sig maken för henne i hopp om något, vänninnan blev förståss arg på Carrie. Jag hade snarare gått i taket på min make och ifrågasatt hela vår relation.

Väl tillbaka på Manhattan så träffade Carrie ett annat gift kompispar för lunch, och senare under lunchen “dyker” plötsligt en manlig singelvän upp helt spontant. Alltså åter fastnade hon på ännu en arrangerad blinddate.

Ok, jag som själv lever i en parrelation låter mina vänner vara, dvs vi är alla i olika lägen i livet, en del singlar en del i parrelationer,  jag försöker inte få alla att stadga sig och framför allt jag glömmer inte bort eller slutar umgås med mina vänner för att jag är inne i en parrelation nu också med barn.

Men det som är mest tråkigt är just de vänner som väljer bort de flesta i sin omgivning varje gång de träffar en partner, när/om relationen tar slut så passar det att umgås igen. Det beteende tycker jag är väldigt tråkigt dessutom respektlös mot vännerna. Vänskapen känns inte så djup direkt. Hur som helst ska man väl inte delas upp i olika läger, singlar eller par?

Jag kan nu erkänna att jag har några vänner som just nu är så fokuserade på sina nya dejtingpartners att de gått in i någon sorts bubbla. Vi vänner runt omkring är för en period som bortglömda och bortprioriterade, detta kan man kanske ha överseende med en två gånger inte fler gånger tyvärr tillslut ger mam upp som god vän med att försöka.

Idag är det alla hjärtans dag uppskatta din kära men visa lite uppskattning till dina vänner också. Jag uppskattar att fira kärlekens dag varje dag hemma och väljer en dag som denna att även involvera mina vänner för kanske en spontanmiddag. Vi får se.

Tack kära läsare för att ni finns, här får ni lite ballonger. ?

Nu ska jag hur som helst STORstäda här hemma, tvätta fönster, moppa, rensa skåp, tvätta men också hinna mysa. Johan har bjudit hem några vänner för middag så senare blir det taco och mys här hemma.

Ha en fin dag så hörs vi vidare.

Inlägget Alla hjärtansdag, Singellivet vs parlivet och familjelivet dök först upp på Priscilla.