Lastbil i huvudet, bristningar och övertydlighet

5 år sedan priscillawiklund Övrigt

IGår på jobbet var det ganska spretigt då jag hade mycket olika saker att göra under dagen. De gångerna är det lätt att man känner sig väldigt ineffektiv då man ofta har kvar vissa saker i huvudet som är prio och därmed glömmer bort hur jäkla effektiv man varit ändå med tanke på hur mycket man fick gjort under dagen som var. Jag är bra på att vara effektiv och få saker gjorda men det är dock något jag bara kommer fram till efter en stunds betänketid när jag väl bockar av vad jag gjort. Och att bocka av numera är ett måste för mig, annars känner jag mig lätt alltför spretig och ibland väldigt ineffektiv. Speciellt i perioder som varit fullspäckade som de senaste 3 månaderna för mig, än är jag kvar där men börjar se resultat nu, känns underbart och innan det är dags för semester så ska det mesta rulla på.

Anyway, just i tid var jag på plats på dagis idag eller rättare sagt 16,01 (han har tid där fram till kl.16) visionen var att kunna hämta honom tidigare idag men den möjligheten fanns inte.

Väl på dagis ser min underbara son mig på långt håll, man kan se hur hela han lyser ocj och med ett leende på läpparna kommer han springande (som förälder känns dessa stunder som det absolut bästa som finns) så självklart när man möts av detta märker jag hur jag själv lyser upp och tycker att livet är underbart medan jag med bestämda steg möter honom, sätter ner väskan för att ta emot denna gigantiska och kärleksfulla kram samtidigt som jag sätter mig på knä, POFF innan ungen ens är framme så bestämmer han sig att kasta iväg den ungefär 30x10cm stora lastbilen han håller i handen med sikte mot mammas huvud. Jäkla tur att man är rutinerad med att ta emot och hinner därmed dämpa smällen och få bort huvudet så lastbilen “bara” smäller till kinden. Tack för det Ralph! Det fick man en 10 timmars förlossning, bristningar, mammakilon, jobbiga toabesök några veckor. Efter detta fantastiska lilla kärleksförklaring sprang han givetvis iväg och tillbaka till sandlådan för att hämta någon annan lekform, sen kom han tillbaka och skulle både krama och pussa sin mamma, trevligt men man var väl inte alls lika upplagd som vid första försöket. Men glömt efter en stund.

Efter middagen stack vi ner till parken, bästa tiden att vara där en fredagkväll i juli, inga köer till gungorna då, den saken är klar.

Det börjas tydligen tidigt med att rota i mammas väska.(?)

Älskar Johans grimaser han smyger in på var och varannan bild.

Efter parkbesöket då en utmattad Ralph somnat i vagnen mötte vi upp Jimmy på “Piren” för en fika. Inväntan på att njuta av solnedgången och vacker var det tills det ENORMA molnet gjorde att kvällssolens sista sken försvann tidigare än det borde. Nåja, vi fick till en trevlig fikastund.

Noterade en rolig grej på vägen hem, det är ju ett väldans problem med nedskräpning i parkerna under sommaren så här på Kungsholmen råder det en övertydlighet på vad du ska slänga vart, ok en sak är klar, fattar inte folk sig på dessa boxar ja då har vi ett stort problem med vår befolkning här i Sverige. Hahha bra jobbat kommunen!