Jag har alltid varit lite av en arbetsmyra och kört på i full fart hela tiden och heller aldrig haft något problem med det. Jag gillar att jobba och har under flera år betat av långa dagar, hårda pass, arbetet har varit en viktig del av mitt liv.

Men som chef måste man många gånger dra ner på tempot för man kan inte förvänta sig samma sak av alla andra, vi prioriterar olika i livet, vi har många olika arbetssätt, rutiner pch upplägg så ibland måste man ju bita sig i läppen om någon inte kanske jobbar på samma sätt som jag, lika snabbt, tänker likadant, ja, ni förstår nog.

Men som sagt man måste komma ihåg som chef att man ansvarar för många individer, personer som ska känna sig glada både påväg till jobbet om ifrån jobbet. Därför får man inte glömma bort att dra ner tempot lite och lära dig prioritera vad som är viktigt, vill man ha personal som är trygg och stannar länge så då besitter den mesta kompetens man vill ha om just vårt företag eller vill man gasa på i alldeles för hög fart, se till att övermaximera intäkterna men då på vägen ha en väldigt hög personalomsättning, utbränd personal, ständigt kanske bli tvungen att ofta skapa nya rutiner och arbetsupplägg och börja om på ruta 1?

Allt har ju givetvis sina för och nackdelar, att ibland ha lite personalomsättning kan bidra till nytänkade och utveckling för företaget men att ha missnöjd personal och kollegor bland det sämsta som kan ske.

Hur som helst låter det klockrent när man skriver det men även jag är som sagt expert på att bara köra på och hinner inte alltid med att ta en “mår du bra”-fika med någon men dock är jag nog ganska uppmärksam på signalerna.

Här kommer en liten påminnelse till oss alla som jag läste i VA:

Stressdoktorn: Stress-signaler borde tas på samma allvar som att brandlarmet går

”Stressdoktorn” Tomas Danielsson tror att en hel generation är på väg att bränna ut sig – och ger chefer några tips på hur de kan ta hand om sina medarbetare.
”Jag tror att bara ett fåtal av de som är födda i mitten på 70-talet kommer att kunna jobba till sin pension utan långa återhämtningsperioder flera gånger i livet”, säger Tomas Danielsson.
Sverige har nu 26,1 fall av psykiska sjukdomar per tusen anställda. Det handlar dock inte om personer som lider av det som klassiskt brukar ses som psykiska sjukdomar, utan snarare vad man brukar kalla rena utmattningsdepressioner.

”Det är inte så att du får schizofreni för att du sitter och använder din läsplatta en massa på fritiden, utan vad vi talar om här är psykiska utslag på grund av för högt tempo och stora förändringar med brist på återhämtning”, säger Tomas Danielsson.

Företagen har en stor skuld i det hela i det att man bara kör på utan att riktigt ta reda på hur de anställda mår, resonerar Tomas Danielsson.

Han brukar bland annat föreslå att företag ska jobba med så kallade livscaféer. Det vill säga att man avsätter 15-20 minuter någon gång per månad för att samtala i grupp om hur man mår. Här kan det exempelvis handla om att ta reda på ifall någon i gruppen behöver avlastning under en särskilt intensiv period i livet.

I dag finns det dock ytterst få livscaféer på svenska arbetsplatser. ”Ledarna säger bara kör, kör och leverera och så gör vi det”, säger Tomas Danielsson.

Han vänder sig också emot den nya typen av kontor där anställda saknar fasta arbetsplatser. ”Det får liksom inte kosta att ha anställningstrygghet, utan man ska komma med axelväska och dator och bara leverera.”

Det andra problemet är att vi ska vara ständigt uppkopplade och den trenden sprider sig som en löpeld över världen trots varningssignalerna, enligt Tomas Danielsson. ”Småbarnsföräldrar sitter vid 10 och 11 på kvällen och läser sin e-post och ska sedan vara pigga till möten klockan 8. Till slut får man kroppsliga symtom som är kopplade till psykiska funktioner.”

Lärde man sig inget av som skedde i slutet av 90-talet när stora skaror gick in i väggen?
”Företagen säger att man förstår, men sedan kör man med skygglappar tills något händer. Bromsar man inte nu står vi inför en katastrof som 70- och 80-talister kan få svårt att hämta sig ifrån”, säger Tomas Danielsson.

Det är inte så att han är datormotståndare eller liknande, utan problemet är att tekniken lockar oss att inte koppla av. ”Jag har tidigare talat om tickande bomber, men nu har det snarare gått så långt att det luktar vidbränt”, säger Tomas Danielsson.

Han berättar också att så kallad hjärntrötthet innebär att man har jobbat så hårt att man tappar lust till det mesta och även kan drabbas av minnesstörningar. ”Det går inte att vara dygnsuppkopplad via sociala medier och samtidigt jobba hårt.”

Tomas Danielsson menar att anställda måste våga ta rast utan att känna skuld, men det är sällan något som ledningen uppmuntrar. Då dröjer det inte länge förrän den negativa spiralen kommer igång – sömnlöshet, nedstämdhet och psykisk utmattning.

Det är väl så att människor klarar extremt hög arbetsbelastning så länge det finns tid för återhämtning?
”Det är inte farligt att jobba hårt under en period, men arbetslivet idag innebär att när något är levererat så ska man börja med nästa sak direkt.”, säger Tomas Danielsson.

Han menar att om ett projekt går i mål torsdag lunch måste chefen säga till teamet att det kan ta ledigt under fredagen så att det kan komma tillbaka med laddade batterier på måndagen.

”Det är enkla åtgärder som aldrig kommer till skott eftersom dagens ledare tror att människor är maskiner med förslutna oljesystem som inte behöver repareras”, säger Tomas Danielsson.

Företag kör medarbetarenkäter som man lovar är anonyma. Litar folk på det och vågar verkligen säga vad man tycker?
”Jag ser ofta personalenkäter under sekretess och det är fler röda staplar än någonsin när det gäller stress i både offentlig och privat sektor”, säger Thomas Danielsson.

Han träffar många chefer som är medvetna om stressignalerna på företaget, men känner sig lamslagna över hur man bör agera.

Tomas Danielsson tycker att precis som att företag håller brand- och livräddningsövningar från gång till annan måste man också hålla i övningar för att upptäcka tidiga varningssignaler på utbrändhet. ”Det måste bli lika naturligt att agera på det som när brandlarmet går.”

Stressdoktorns tips till företagen:
1. Utbilda chefer i att förstå processer och höja medvetenheten i ledarskapet om vikten av återhämtning.
2. Avsätt tid för att spegla vardagens stressprocesser och pröva exempelvis livscaféer – en slags förlängd kafferast.
3. Genomför övningar för att upptäcka tidiga varningssignaler ungefär på samma sätt som att företag tränar på hur man ska agera vid brandlarm eller livräddning.
4. Vid leverans belöna teamet med ledighet så att det hinner ladda batterierna inför starten av nästa leverans. Människor tål hög arbetsbelastning bara det finns tid för återhämtning.

För min del i allafall har jag lärt mig att prioritera annorlunda såklart sen jag fick familj såklart.

Att vara chef är lite som att vara en förälder och då menar jag inte att man ska fostra någon eller vara förmer snarare att man ska lära sig ta hand om sina anställda, visa uppskattning och finnas som stöd.  Då kan man också kräva lite tillbaka också den tiden det verkligen gäller.

Kom ihåg att bjuda lite på dig själv också, ha högt i tak, alltid en ärlig och tydliga dialog med dina kollegor.

arbete Familj prioriteringar Utbränd