Detta var andra gången jag fick vara med denna festliga höstafton nere i chambre separée hos Vinkällaren Grappe. Linda Sorby från The Wine Company som höll i provningen beskrev det som att vinerna vi skulle komma att få smaka är viner som vi kanske aldrig hade fått chansen att testa annars, inte ens under vår livstid. Det var också tydligt att ikväll var maten enbart en sidogrej – och vinerna skulle stå i centrum.

En nackdel med att skriva om en provning i efterhand är att man kanske inte hittar sina anteckningar. Nu hittade jag dem till slut, men, en nackdel med tiden är därutöver att man kanske inte kan läsa vad det står. Men, några rader lyckades jag snappa upp plus det jag fortfarande hade i minnet.

Kvällen inleddes med Champagne Pol Roger, en non-vintagechampagne som funkar i många sammanhang. Alltid en bra start.

Till förrätten som var en kantarellsoppa på en botten av majonnäs och krondill drack vi den berömda Champagne Pommery Noir – vilken har börjat produceras igen med anledning av Pommerys 175-årsjubileum. Kombinationen var sååå god! Den är lagrad i 36 månader, torr och smaken är livlig och samtidigt balanserad.

Första vita vinet var Oppenheim Riesling, ett vin som blir mer och mer populärt i Sverige och som passar bra till mat – allra främst asiatiskt. Dess restsötma passar bra för kryddig mat och den är lagrad på stålfat. Vinet är mineraligt och har en klassisk, torr smak med bland annat citrus- och persikatoner.

Vi provade även Gros Frère & Soeur Bourgogne blanc, ett mer utvecklat vin och som lagrats på nya ekfat. Riktigt gott!

Cepparello – ett riktigt kultvin som ofta får höga poäng av kritikerna! Det har en karaktär och balans som passar extra bra till höstens mat. Vinet innehåller flera lager av olika smaker och har bland annat en karaktär av läder men även vanilj. Beskrivs som “ren terroir, osmyckat och utan moderiktiga krusiduller, med andra ord Sangiovese »unplugged«”.

Linda som har sysslat med sommelier-yrket under många år går just nu även en påbyggnadsutbildning – hon vet minst sagt vad hon talar om. Under kvällens provning var hon tydlig med att vi skulle passa på att dricka upp allt i glasen av de viner vi hade fått framför oss!

Flor de Pingus verkade vara favoritvinet för de flesta i rummet! Dansken Peter Sissek är ett stort namn i vinvärlden och Pingus är namngivet efter hans fasters smeknamn på honom. Första årgången av Pingusvinet kom 1995 och beskrevs som ett av de mest spännande vinerna någonsin. Den båt som däremot skulle leverera vinet till USA sjönk på vägen – med 75 lådor Pingus 1995! De återstående buteljerna som fanns att finna rusade självklart i pris, men andravinet Flor de Pingus 2014 är också eftertraktat och som tur är buteljerat i en större upplaga. Det har mycket smak i vindruvorna och har lagrats på äldre vinstockar, är mörkt och innehåller mycket frukt. Mums!

Nu var det dags för huvudpjäsen – Gaja Sperss! Ett vin med mer tannin-struktur och efter det lena Pingusvinet kände vi inte wow. MEN, till maten. Ojoj-oj!

När huvudrätten med fläsksida väl kommer in får vi det bevisat för oss att det är nu huvudpjäsen Gaja Sperss ska komma till sin rätt. Tänk hur vinets karaktär kan förändras! Detta är ett av de tillfällen jag verkligen, verkligen kände det.

Även denna gång fick jag sitta med Ann vid min sida. Vi passade också på att hjälpa till att smaka på de sista dropparna av både Pingus & Gaja innan vi gick. Klart vi tog chansen.

Jaha. Det var det. Vad säger man – början gott, slutet gott, allting gott!

Inlägget Provning av Fine Wines med The Wine Company! dök först upp på Malin Svantesdotter.

Jag har alltid älskat denna typ av tävlingar och samarbeten. Det som studenterna från hotellhögskolan Grythyttan har fått göra är att använda sig av de sex olika komponenter som det klassiska sydafrikanska vinet Roodeberg består av – för att därefter skapa sin egen blend. Det är första gången någonsin som vinhuset KWV låter någon utifrån skapa en egen Roodeberg-blend. Ett historiskt ögonblick helt enkelt. Och vilket vin sen!

Den officiella motiveringen löd: ”Ett välbalanserat vin som återspeglar studenternas ungdomliga energi i Roodebergs anda”.

Blenden är signerad Wim Truter som är master blender på vinhuset KWV och det var även han som tog oss igenom provningen. Han fick själv testa vinet direkt från flaskan precis innan vi fick göra det, vilket är en riktigt förunnad upplevelse. I det kaxiga vinet känner vi mycket röd frukt, gröna örter och en söt antydan av tobak. Vinet lämpar sig för lagring och har en fin utveckling att se fram emot.

Vinnartrion! De tre studenterna som tagit fram vinnarvinet var såklart på plats – Daniella Rebelo, Emil Eriksson och Anna Berg Grimstad . Proffsiga och imponerande. De har tagit fram en smak som är något de själva gillar, en motsats till viner de inte dricker så ofta, vilka de beskriver som ett fylligt svenskt “gubbvin”. Lagets mer pigga och fräscha mix består av 40 % shiraz, 40 % temperanillo, 10 % cabernet franc, 10 % petite sirah.

Men vi fick även testa fyra andra sydafrikanska härligheter innan huvudpjäsen intogs.

Charlotte Oldne som är produktchef för Roodeberg vid Arvid Nordquist Vin inledde eftermiddagen som sedan togs över av Wim Truter.

Vinerna vi testade ser ni här!

Dags för vinprovning

Först ut var Roodeberg 2002, ett rejält men samtidigt mjukt och lent vin och med en fin lång eftersmak. Jag anar läder, kryddighet och jordiga toner samt mustigt röda bär och viner har en lätthet trots komplexitet och livfullhet. Ett bra exempel på att lagring skapar en extra udd av uppenbara färdigheter.

Med Roodeberg Reserve 2015 får vi en uppgradering av en modern klassiker och som samtidigt behåller sin Bordeauxstil. Här känns mörka bär och plommon tydligt och den har en kryddighet och aromatisk närvaro som mixas med lena tanniner. Ett mer koncentrerat vin och som blir mer komplett med tiden.

Som vin nummer fyra provar vi hyllningsvinet till Dr. Charles Niehaus, chefsvinmakaren på KWV som var den som tog fram den första Roodeberg-blenden 1949 – vilken fortfarande ligger till grund för Roodebergs röda viner. Dr. Charles Niehaus 2016 har en tyngd och fyllighet där märka bär och plommon balanseras fint med ek och dess fina tanninstruktur.

Under eftermiddagen diskuterade vi en del kring viner som kan bli “offer för sin egen drickbarhet”. Detta innebär att vinerna ofta är drickbara redan vid försäljningstillfället, vilket som gör att vinet därmed kanske inte sparas för att lagras till sin optimala kapacitet. Flaskorna får alltså gärna lagras ett tag, likaså det sista vinet som slutligen stod i fokus.

Limiterad lansering av 1 500 flaskor

Nu var vi äntligen framme vid de sista vinsipparna – och då av Roodeberg Grythyttan Edition 2017!

Ett mycket balanserat vin med bra längd, fräschör och en härlig grön örtighet. Trots sin unga mognad är det komplext och det är samtidigt elegant, “juice-igt” och uppfriskande. Det var något visst att svälja ner denna blend. Något jag gjorde länge jag kunde och med andakt för att verkligen känna efter. Ibland känns det som att förväntningarna under en sån här provning (på något vis) ska göra att man per automatik tycker om vinet. Men det är fantastiskt gott, på riktigt!

Vinet lanserades i veckan i Systembolagets beställningssortiment och kommer att finnas i en limiterad upplaga om 1 500 flaskor. Av mitt sällskap att döma var det många som direkt skulle hänga på låset för att få tag i minst ett par flaskor. Med tanke på att KWV Wines firar hundraårsjubileum i år blir detta unika Roodeberg-inslag ett kul grepp inför framtiden för sydafrikanska viner och i synnerhet för deras klassiska och mest berömda Roodebergvin.

Och som den gediget erfarna vinkännaren och skribenten Anders Röttorp intill mig, som sysslat med vin sedan 1983, uttryckte sig så är detta det bästa vinet som “blandats”  Sverige. Inte dåligt omdöme det! Här har ni det perfekta julkappstipset!

Inlägget Vinprovning och lansering av Roodeberg Grythyttan Edition! dök först upp på Malin Svantesdotter.

Förra veckan var jag inbjuden till vinprovning för Mygate Magazines räkning och det var The Wine Company som stod för vinerna som avnjöts tillsammans med en härlig trerättersmeny. Platsen var den mäktiga Vinkällaren Grappe som är Skandinaviens både första och största vinlagringskällare.

Vårt sällskap hade provningen i Akademirummet – eller mer högtidliga Chambre Separée som det också kallas. Vinkällarens minsta rum som erbjuder avskilda sittningar för upp till 16 personer.

Som alltid är det så kul att få träffa alla övriga deltagare. Härliga människor som älskar livets goda och som är specialiserade på just mat och dryck. Det är något visst att detaljrikt kombinera ihop sina smaklökar med sina sinnen och information kring vad det är vi får ta del av. Att vara i nuet får en annan betydelse. Något jag ofta kan vara dålig på.

Mingel med Champagne i glasen

Vi börjar kvällen med att få testa en champagne. Detta sker innan man ens börjar analysera vad det är man dricker egentligen, och när minglet börjar helt utan friktion så finns bubblet där som den bästa och perfekt kompletterande medlemmen i skaran. Den tillför något på ett naturligt sätt och så fort man börjar fundera över vad man dricker så känner man ju, hur gott var inte detta?

Champagnen vi drack var:

Champagne Pommery Royal
Brut, Champagne AC

Den har härliga bubblor och är en trevlig mingelchampagne, något jag mer än gärna dricker igen. Den beskrivs som en livlig och elegant champagne från ett av regionens mest renommerade hus.

I slutet av det dukade bordet sitter ett porträtt på väggen – av Bengt Wedholm, pizzapionjären från Närke som avbildats av Vjeteslav kliuchnikov (lättstavat namn). Jag kände direkt att han såg ovanligt avslappnad och skön ut, till skillnad från många porträtt som sitter i pampiga rum eller salar. Vi var i gott sällskap.

Så allt börjar alltså som det ska. Vi sätter oss till bords och sommelier Linda Sorby presenterar sig och företaget. Med en lång erfarenhet i branschen är vi i trygga händer. Dock kommer provningen ske lite mer öppet än vanligt, så fokus ikväll ligger inte på massor med fakta presenterade från ett håll, utan mer om egenupplevda intryck av våra sju viner.

Kvällens första vita – Riesling

Innan vi börjar äta ombeds vi börja med det första vita vinet, en Riesling. Detta tyska vin som inte är självklart hos alla svenskar. Vi pratar en del om vad som gör att man egentligen får upp ögonen för nya viner, och det är ofta restaurangerna vi besöker som ger oss rekommendationer och som påverkar oss med sina vinlistor. För min del kommer mina val av att ändå dricka Riesling relativt ofta av att min mamma tidigt fattade tycke för just en bra Riesling, något som gjort att jag ofta har valt det om det finns att beställa. Hade även en vän som drack en Riseling som jag säkert köpte kontinuerligt under två års tid efteråt. Jag hoppas jag kan inspirera dig som läsare till att testa någon eller några av dessa sju olika viner, vilka jag tyckte mycket om – allihop.

Den Riesling vi får testa är:

Robert Weil Riesling Cuvée 25 2017
Trocken, Rheingau

Det är ett härligt ingångsvin som jag uppfattar som lent, fruktigt och krispigt. Det är syrligt men inte surt och med en aromatisk doft. Linda nämner dessutom att även om det är fantastiskt som det är så skulle det gärna kunna få lagras i cirka två år till.

Vårt vita vin nummer två är en Chablis – en klassisk Premier Cru:

William Fèvre Montée de Tonnerre 1er Cru 2015
Chablis 1er Cru AOP

Och är det någonting jag under året har fastnat för är det just Chablis! Så denna satt som en smäck, med sin renhet och mineralitet samt med en sorts sälta som blev en fantastisk kombination till förrätten som var en kantarellsoppa. Vilken start på middagen!

Ni ser ju denna vy, full pott!

Innan förrätten serveras provar vi det första röda vinet, en klassisk Bourgogne gjord på 100 procent Pinot Noir-druva.

Joseph Roty Bourgogne 2013
Bourgogne Rouge AOP

Ett vin med karaktär och djup och jag känner en aning kryddighet i doften trots sin fruktighet med toner av körsbär, jordgubbar och lagom kraftigt och med hög syra. Även denna skulle även må gott av att lagras under flera år till.

Huvudrätt och kvällens första röda – en Gran Reserva

När huvudrätten kommer in, en bakad fläsksida med bland annat pumpapuré och potatis dricker vi nästa röda vin:

La Rioja Alta Lat 42 Rioja Gran Reserva 2009
Rioja DOCa

Här får vi uppleva en så klassisk Gran Reserva som det nästan bara går. Med mjuka toner av vanilj kommer dessutom doften som Linda beskriver som “rätt in i häststallet” och det är häftigt när ett vin är komplext och lätt på en och samma gång, riktigt gott! Namnet Lat 42 syftar på den 42: a breddgraden som löper tvärs igenom en av Spaniens mest traditionsbundna vingårdar – La Rioja Alta.

Härefter kommer ju för min del höjdpunkten för kvällen! När vi smakar en helt underbar Amarone, en riktig Amarone som är varm och fyllig!

Cesari Bosan Amarone Riserva 2006
Amarone della Valpolicella Classico Riserva DOC

Linda nämner att när hon dricker Amarone, ja då ska den inte vara yngre än 10 år. Här har vi dessutom två år tillgodo. Det är en sällsynt Amarone som är svår att finna och som är perfekt mogen, med härliga toner av bland annat torkad frukt, russin, katrinplommon och även tobak. En Amarone i världsklass! Det är denna flaska man gärna vill köpa som present till vinälskare (Amarone-älskare i synnerhet såklart) framöver, för den bara måste provas!

Kunde inte låta bli att även få med dessa fina detaljer på min häftiga sittplats för kvällen. Och en annan del av vinkällarens olika hörn.

En söt avslutning

Slutligen kommer desserten, en spännande bananpanacotta med bland annat dulce de leche, kola och ett hallon på toppen. En rejält söt dessert som möjligen inte skulle passa med vårt sista vita vin:

Rüdesheimer Riesling Auslese 2015
Edelsüss, Rheingau, 0,375 Liter Kloster Eberbach

Jag var just därför rätt inställd på en sötchock utan dess like, men någonstans funkade det, i alla fall för mig. Jag är dock ingen utpräglad dessertmänniska så blev själv lite förvånad när allt gick åt. Denna Auslese har lagrats i det berömda klostrets kabinettkällare och druvorna kommer från ett av Rheingaus bästa lägen i Rüdesheim am Rhein och även om den har en sötma, bland annat av gula frukter så lyckades syran balansera något.

Med detta tackar jag för mig och avslutar med statyn på Tore Wretman, restaurangmannen och Gastronomiska akademiens grundare som på något vis önskar mig välkommen åter – där han står placerad i Vinkällaren Grappes entré.

Läs mer om de provade vinerna samlade i sin helhet här.

Inlägget Vinprovning med The Wine Company på Vinkällaren Grappe dök först upp på Malin Svantesdotter.