Tour de Mongolia – dag 9
Ingen mus fångad inatt.
Kvinnan i Tomorbat family knackar på dörren till vår ger efter hon har mjölkat sina jakar.
Med sig har hon nytvättat jakhår. Först drar hon isär jakens hår, i små små tussar som landar på golvet. Därefter rullar hon ihop tussarna till en rulle, spottar till i sina händer och virar ihop ena änden till en boll. Hon gör om samma procedur ett antal gånger tills hon har tillräckligt med bollnystan.
Kvinnan räcker över två ändar från nystanen och gestikulerar till Lena att hon ska hålla. Sen börjar hon att tvinna hårt. Drar ut håret från nystanen och tvinnar det eftersom. När nystanet är slut skarvar hon med nästa. Det syns att hon gjort detta oändligt antal gånger. Hon tvinnar så hårt med en sån snits på handen.
Lena tar lycklig emot sitt nygjorda fina jakrep. Det doftar fårull men är något strävare och antagligen väldigt mycket starkare. Lena har äntligen fått sin souvenir.
Varje dag lagar vår guide Chimgee mat åt oss. Frukost, lunch och middag. Det var dags för cookinglession. Vi skulle tillsammans göra mongoliska dumplings till lunch. Chimgee hade blandat mjöl med varmt vatten till en perfekt deg som vi delade i mängder små delar. Delarna kavlade vi sen ut så att de blev runda och tunna. En blandning av stekt biff och lök fyllde vi dessa degknyten med. Nöp åt dem ordentligt på sidan, plattade sedan till dem och säkrade att det inte fanns nån öppning till fyllningen. De såg ut som små piroger.
Sen stekte vi dessa små degknyten i olja i ett par minuter och voalá, maten var klar. Tillsammans med chilisås åt vi ett helt berg var, oj så gott!
Efter lunch bar det iväg igen på dirty bumpy roads. Det småregnade faktiskt, men det gör ingenting. Vi har haft otroligt tur med vädret hittills. Stannar några gånger. Det börjar märkas en del på våra kroppar är slitna av lite sömn men vi vill fortsatt upptäcka.
Familjen vi kommer fram till är en ren herdefamilj. De är mångt om mycket beridna till häst. Lagom till när vi kommer fångar de in sina ston för mjölkning. Modern tillsammans med sönerna låter de små fölen få smutta på mjölken innan de blir borttvingade och modern i huset går lös med 30 spentag per spena, lätt som en plätt innan det sinar lagom för fölet ska få sin del av mjölken. Denna procedur åtföljs fyra gånger per dag. Mycket airag ska det bli.
Vi blir välkomnade med lite airag godis och annat gjort på mjölken de producerar. Samtidigt lagas mat på spisen som hon vill bjuda på. Det blir hemlagade nudlar med fårkött. Vi hinner knappt äta upp förrän alla i familjen är ute igen och påklädda i rusket. Mellansonen har ridit iväg och hämtar hem korna för kvällsmjölkningen. Vi får hjälpa till att plocka upp torkade komockor till eldandet i spisen. Mockorna ska vara perfekt vita och torra för att fungera som vedträ.
Lagom till vi är färdiga kommer korna hem med cowboyen på släp bakom korna. De har elva mjölkande kor och det fungerar på liknande sätt som med hästarna. De är duktiga på att hjälpas åt.
När korna är mjölkade har det snart gått två timmar. En kort paus och vi hinner precis lugna oss för att det åter igen är dags att mjölka hästarna och alla ut igen.
Kossorna får gå ut på bete igen och till slut kommer sista lasset hem med cowboy bakom. Den yngste sonen för med sig de ca 100 fåren hem till geeren för att undkomma vargar och att de inte ska försvinna för långt iväg. Hur vet de vilka som är deras egna djur egentligen bland alla dessa miljoners djur ute på bete i det fria?
Dagens arbete ute är klart för dagen. Det finns dock mycket kvar inne att göra. Pojkarna ska iväg för veckans skola. De startar motorcykeln och sätter sig alla tre och mamma kramar om sina söner innan de far iväg i mörkret. På veckorna bor sönerna på internat. Nu kommer de först tillbaka på fredag.
På något vis sammanfattar vi allt med att allt detta går bara runt och runt igen. Innan vi somnar vill modern fixa Peters jeans som gått sönder i röven. Det klipps till en bit jeanstyg, fram med symaskinen av märket omega med vev. Tygbiten placeras perfekt även fast ljuset är svagt från bilbatteriet som ordnar lampans sken. Med perfektion syr hon fast lappen. När Peter vill betala tycker hon att det räcker med att Peter stöter 200 gånger i den fermenterade mjölkskinnet.
Vad nöjd man kan bli för ett par lagade jeans. Nu ska vi drömma om när vi i nästa liv är cowboys.
