Makalösa Markoolio
Markoolio firar 20 år som artist.
När och hur började du din karriär?
-Den började 1998. Det var 20 år sen. Så det är 20 årsjubileum i år nu då. Det började med att vi gjorde en låt på skoj som heter “Sommar och sol”, som ett skivbolag nappade på, och sen brakade det loss helt enkelt. Jag trodde inte att det skulle bli så stort som det blev men, det växte och växte, och nu står jag här. Jag var 23 år när jag började och nu är jag 43 år. Jag vet när jag var 33 år och jag fick frågan, vad gör du om 10 år, då skulle jag aldrig trott att jag skulle sagt att jag tycker det här är roligare än någonsin och att jag tycker att det är jävligt kul. Men det är det, det är fortfarande jävligt kul!
Så vad trodde du då att du skulle göra om 10 år, alltså idag?
-Jag trodde att jag skulle vara vuxen med slips och prata vuxet.
Sen står du här nu iklädd en hoodie.
-Hahahaha! Ja precis!
Vad är du mest stolt över i din yrkeskarriär?
-Alltså musikmässigt, det var ju jäkligt kul när jag 2001 fyllde Globen. Det var ganska coolt. Men sen har jag haft några roliga spelningar på Emmabodafestivalen de senaste tre åren. Den har varit helt bananas. Det är för att jag tror att de som lyssnar på mig i begynnelsen var ganska små, och sen så växte de upp och tyckte Markoolio var lite töntigt. Men sen nu idag är det lite nostalgi. Så därför de sista tre åren har vi kört nästan bara på nattklubbar. Det är liksom inte så mycket gig för barnfamiljer. Det har varit ett jävla drag och det är skitkul!
Varför är du ute på turné just nu?
-Alltså jag har ju egentligen varit på turné hela tiden. Det har ju liksom aldrig varit någon paus. Jag har ju aldrig haft någon idé om att vi bara ska köra på sommaren, utan det har varit spelningar sen jag började. Vilket också är jävligt skönt. Om man ska se det krasst så hade jag min senaste hit år 2007, “Ingen sommar utan reggae” . Men det har liksom inte svalnat av någon gång. Jag minns att jag satt i en taxi för några år sen och var väldigt trött och hade spelat ganska mycket, och taxichauffören sa att det är bra att köra medans järnet är varmt. Jag bara, jo men… det järnet har varit ganska varmt ett bra tag. Jag vill gärna komma hem och sova lite nu. Haha!
Jag lyssnade på ditt sommarprat. Så jag måste givetvis fråga dig, vad är en stridspitt?
-Ha! En stridspitt, det är någon som inte latar sig i armén, utan gör det som den blir tillsagd och lite mer därtill.
Var du en sån?
-Ja, jag bestämde mig för att bli en sån ja. Exakt. För att jag hade egentligen tänkt att bli nånting annat än kustjägare, men jag blev ju tvingad till att bli det. Då tänkte jag att då bara kör jag. Så då bestämde jag mig för att nu kommer jag göra det här med bravur. Vilket jag gjorde.
Efter ditt sommarprat på Sveriges radio P1, har du märkt någon skillnad på om folk bemöter dig annorlunda? För innan det, så kanske du uppfattades mest som en rolig och skojig prick. Efter 5 minuter att jag hade lyssnat så grät ju jag i alla fall.
-Ja det blev en enorm respons, som jag inte riktigt var beredd på. Man möter ju folk som säger att det var ett jättebra sommarprat. Jag tror min grej var mer att jag blev rädd för att folk skulle tro att jag bara spelat glad för att jag har något mörkt att dölja. Men så är det ju inte. Jag är en glad människa och gillar att skratta. Det här programmet sändes en torsdag och dagen efter var vi i Svedala och hade en stor spelning på Svedala Sommarrock. Då tänkte jag liksom, är det ok för mig att gå ut och vara glad på scenen nu? Eller ska jag stå på scenen med svarta kläder och svart under ögonen och köra depprock? Men det var inga problem. Jag har inte märkt någon skillnad på bemötande, jag har bara märkt att folk har sagt att det var ett bra och viktigt sommarprat.
Du är ju en extremt glad och omtyckt och folkkär artist i alla åldrar.
-Ja, jag tror också att mitt sommarprat blev också väldigt starkt just för att jag utåt i media varit glad och liksom inte ens varit i närheten att prata om det jag pratade om. Så då blev det jävligt starkt. Jag tror att det skulle väldigt annorlunda om Mikael Persbrandt eller Torsten Flink skulle berättat nåt sånt, mer förväntat kanske. I mitt fall kanske det inte riktigt var så väntat.
Du var ju som en öppen dagbok. Var det stor press för dig att veta vad du skulle prata om?
-Jag visste ganska snabbt när de ringde mig. Jag hade pratat väldigt mycket med min mamma om det, och hon ville att jag skulle berätta hur det var då, när jag växte upp. Men det var jobbigt att spela in, det var det.
Vad är ditt roligaste partyminne?
-Å, det finns en del. Det finns en del som INTE får nå offentligheten. Hahaha! Ja, vad fan ska jag ta. Det har ju varit en del fester om man säger så. Fan, det är ju jättesvårt att välja nåt specifikt så här, men.. Äh, skit samma, jag kan berätta det. Vi har en liten sån här uppvärmningsramsa som vi kör med bandet, och den kom till under Kirunafestivalen. Vi var förband till Ulf Lundell då kommer jag ihåg. När vi hade lirat klart så gick vi upp på mitt hotellrum och vi hade utsikt över scenen. Då när Ulf Lundell sjöng den här låten: -Åh lala jag vill ha dig. Då var det nån i bandet som sjöng: -Åh lala jag vill ha dig, kuken! Å det sjöng vi hela dan sen! Haha! Så idag har vi då det som uppvärmningsfras innan vi ska gå upp på scenen precis några sekunder innan. Så då sjunger vi tillsammans: -“Å lala jag vill ha dig, kuken!” Jätteomoget och pubertetshumor. Men det är så vi kommer igång. Hahahahahaha!
Nu kommer vi till sista frågan. Vad är nöje för dig?
-Det är att stå på scenen fortfarande. För jag tycker det är jävligt kul! Det är ju också så att folk är väldigt glada när jag uppträder på scenen (Nöjesredaktören intygar efter att ha sett Markoolios spelning). Folk har glada minnen och det är glad partymusik. Det är att alltid ett jäkla drag, så det är ett nöje att stå på scen faktiskt. Jag brukar säga att det man får betalt för, det är typ resan hit, resan hem och att behöva vara borta från familjen. För att stå på scen, det skulle jag göra gratis.
Jag fick nöjet att träffa Markoolio innan han gick upp på scen på Falu Bowling och Krog. (se deras hemsida för kommande artister och evenemang). Har du möjlighet att få se Markoolio uppträda så GÖR det! Det är en energiboost utan dess like. Inte en endaste kroppsdel kunde vara still under hela hans konsert.
