Ett glas, två glas, jag har tappat räkningen.
Minnen.
Efter gårdagens firande kan jag konstatera en sak: champagne är livsfarlig. Som jag utlovat kommer det komma en mer utvecklad beskrivning på det jag imponerats av, tyckt om, ogillat och inte förstått. Men detta kommer nog inte ske idag, då jag stött på två problem. Ett av dem, är den självklara känslan av illamående efter all den alkohol som konsumerades av undertecknad – vilket lämnat ett stort svart hål i mitt minne och bankkonto. Jag tackar än en gång de bilder i min telefon som påmint mig om de platser jag varit på, jag förvånas alltid mest åt den vilja man verkar ha när man på ett eller annat sätt tar sig från plats till plats: liksom den där denna togs.
Därför kommer jag nu att lägga ifrån mig konstruktionen av det inlägg, öppna en flaska vin och träffa vänner medan vi pratar om hur denna stad är en blandning av det värsta och det bästa. Frågan är vilket av de kategorierna jag tillhör?
Allt gott,
Daniel M. Nino Cortés