Vyn från berget vid sjön – Listvyanka.
Morgonen fylldes med ny energi. Att vakna med strålande solsken och i en mjuk säng är annorlunda mot tågresan. Det känns fortfarande som vi åker tåg när man vaknar. Ni vet den där känslan av att det svänger. Vi har inte riktigt tagit mark ännu. Vi såg fram emot frukost och utforska Listvyanka och vad byn hade att erbjuda.
Denna byn har fått en hel del turistiska kartor. Kanske inte riktigt lika bra som svenska men ändå en karta det är inte illa vad som finns att se. Peter passade på att fråga om det fanns några farliga djur i området. Till svar fick han att det endast fanns ekorrar, vilket senare visat sig vara en osanning. Det finns både varg och björn i området men mer sällsynt. Dumt att skoja om sådana saker tyckte vi, eller så är det bara vi som inte förstår oss på den ryska humorn.
Lena hade på förhand spejat in Retroparken och den fina lilla kyrkan som söndagen till ära var välbesökt. Tyvärr hann vi inte in och vi hade förresten på oss shorts och kortärmat, så hade de inte släppt in oss. Vi hamnade istället på Retropark. En park hos en konstnär som svetsat ihop gamla rostiga saker till olika härliga konstverk på gården.
Dessutom fanns det flera bilar som vi spejade in. Lena tyckte sig även hittat den gamla a-traktorn som användes på Sjödal. (För onödig info grävdes den ner i skogen efter den var helt slut. Hade absolut inte hänt idag. Då hade den reparerats.)
Lena vid “sin” gamla A-traktor.
Vi drog oss kvar ganska länge innan vi lämnade för att gå vidare. Det kostade 150 rubel att komma in i Retroparken. Mycket väl värt pengarna.
Kyrkan fick vi ju inte gå in i men vi såg de mest härliga babushkorna sittande en bit från kyrkan.
Äkta ryska babushkor.
På kartan vi hade fått såg vi att det gick en stig, som gick runt efter för att sedan landa inne i byn. Det var en brant stigning och Lena berättade minsann om alla växter. Helt sjukt att hon kan alla dessa blommor. Vi känner oss aningen efterblivna där. Det var oss en härlig promenad. Väl inne i byn behövdes minsann påfyllning av både en öl i solskenet och goa barbecuesticks.
Ny energi i kroppen hade vi sett ut ett nytt mål på kartan under lunchen. Teleskopet uppe på berget blev målet. Det var aningen långt men väl värt strävan att komma upp. Du möts av alla rökerier där alla röker fisk för fulla muggar. Barnen springer med sina leksaker mellan stånden. Det luktar gott och det vattnas i munnen. Det vore kul att köpa med sig lite fisk hem och provsmaka.
En härlig gubbe stod och rökte för fullt på vägen. Han hade ett evigt sjå med att röka och spela musik med högsta volym. Lena bestämde att rökt fisk i olika former och sorter skulle det bli till kvällsmat för henne.
Nu skulle vi ta sikte på teleskopet. Vid ett tillfälle när Emelie och Lena tyckte att nu borde vi vara nära och såg på avstånd teleskopet ville de ge upp för de var trötta. Peter ville bestämt vidare och nyfikna som vi alla är och känslan av att eventuellt missa något gjorde att alla traskade vidare. Vi köpte med ett par vatten för sista etappen och sedan bar det av uppåt till den vackra Bajkalsjönutsikten. Tyvärr får du inte gå in i teleskopet men känslan av rymdteleskop, den underbara utsikten över Bajkalsjön och dess omgivning var värt allt.
Vi dröjde oss kvar rätt länge för att se ut över vidderna innan vi begav oss hemåt för en middag och vila benen efter dryga 14 km av upptäckarglädje.
Bajkal inspiration iTravel jorden runt Listvyanka Omul reseblogg resor Retro park Ryssland tips travel travelblog världen world